Måndagen den 15 januari 2018

Var det dags att återigen samlas i det gamla fraktgodsmagasinet. Denna gång för att
göra en järnvägsresa på banan mellan Skövde och Axvall. Ciceron var KENT FRIMAN
som hade ett fantastiskt stort bildlager med foton från banans tillkomst och från flera
års vardagligt resande. Kent, född i Varnhem, fanns liksom ”med-från-början” i och
omkring banan och han hade många händelser att prata om på denna bit av järnväg.

Denna kväll var det f.ö. fullt hus i lokalen då också ett antal Varnhems-bor och andra
bekanta till KENT fanns på plats. Detta gav också resultatet att flera av släktingarna,
och deras förfäder, kunde ses på många av bilderna. I det rikhaltiga bildmaterialet
fick vi i detalj följa arbetet med banans sträckning och det kan inte ha varit lätt då
banan byggdes eftersom det var så skiftande höjdskillnader. Men trots allt, en bana
blev det och den tjänstgjorde i många år mellan Skövde- Varnhem- Axvall.
Det var fascinerande att med alla dessa fina bilder få följa detta stora äventyr.
Inte minst beroende på alla de bekanta människorna som förekom på bilderna.

Onsdagen den 24 januari 2018
Släktforskarcafé på museet i Skara

Tidigt på kvällen fylldes lokalerna med många förväntansfulla personer, en
 representant från lokalpressen plus fler och fler intresserade som anlände.
Alla inbjöds att börja aftonen i föreläsarsalen intill utställningen.

Salen håller på att fyllas med släktforskarintresserade åhörare från när och fjärran.

Staffan och Gudrun letar fram uppgifter som intresserar ett par besökare

Ordförande Agneta Karlsson under sin presentation av några av personerna som
på 1860-talet fotograferats av Forsell.

Margareta Dahlin i full gång med uppgifter om de personer som hon speciellt ägnat
sina forskningar om, bland alla de bilder som prydde väggar och stativ i lokalen

Efter föreläsningarna och presentationerna i utställningslokalen samlades alla i cafeet
för att dels intaga kaffe o kakor, som museet bjöd på, och dels för att fråga om sina
egna speciella släktforskarproblem. Här är föreningens kassör Irene Gustavsson t.h.
i full färd med att leta fram efterfrågade uppgifter via datorn.

Birgitta Svedlund pratar med osynlig besökare t.h. och en annan väntar till vänster.
Det var liksom full fart under hela cafe-delen av kvällen och datorerna gick varma.

Släktforskarföreningens ordförande, Agneta Karlsson, med en synnerligen intresserad
släktforskare, med egen dator, kommer fram till uppgifter som denne letat efter

Efter denna kväll kan man konstatera att det var en stor framgång med mycket
intresserad publik av de gamla fotografierna som Forsell tog runt 1860-talet.
Vi skall heller inte glömma alla de som gratulerade själva släktforskarföreningen.
Då måste vi också lämna lovord till de 8 medlemmar som stått för all forskning
om bilderna och som forskat fram alla uppgifter om personerna på bilderna.
Det är ett fantastiskt arbete dessa medlemmar uträttat i princip under hela 2017.
Att intresset var stort, det syntes, och skrivaren av dessa rader talade med en
person som tagit sig från Henån på Orust till Skara Museum just för denna dag.

Onsdagen den 21 februari 2018
ÅRSMÖTE

En kall vinterdag mötte vi upp till årets ÅRSMÖTE där som brukligt
Lars Bergdahl valdes att leda stämman. Där Agneta Karlsson, ordförande,
omvaldes, Berit Andersson, omvaldes och Birgitta Svedlund, nyval till styrelsen
där Irene Gustavsson och Thomas Edvardsson har ett år kvar. Till suppleanter
valdes Sven-Olof Ask och BrittMarie Helldin. Till revisorer valdes
 Christina Lundberg och Margareta Dahlin med Monica Lundberg
som suppleant. Eilert Andersson omvaldes som Referent o Webmaster.
Till valberedning valdes Staffan Karlsson o Birgitta Svedlund.
Medlemsavgiften för 2018 är 80 kr och 40 kr för familjemedlem.
Efter kaffepausen kom så kvällens föredragshållare CAMILLA EK

Camilla Ek hade gjort ett gediget arbete med att forska fram uppgifterna om branden, som när den inträffade 23 augusti 1719, blev den stora katastrofen för Skara-borna.

Torsdagen den 22 mars
i Prubbasalen på Biblioteket

Talade EVA ERIKSSON om agenter, propaganda och motståndsrörelse,
vilket tillsammans var faktorer som påverkade Amerikaemigrationen.

Det är liksom allmänt bekant att ungefär 1,5 miljoner svenskar utvandrade,
i huvudsak till USA, men runt 100.000 till Canada. De allra flesta av dessa
svenskar som gav sig iväg reste från Sverige/Göteborg, men flera var de
som resta via Norge och Danmark och Tyskland eftersom de inte hade
tillstånd att lämna Sverige, av flera skäl. Av alla de som reste över till USA
kom faktiskt runt 200.000 tillbaka till Sverige. Resan över företogs med båt,
rederierna växte i antal och de hade för ändamålet speciella agenter som
värvade kunder. Dessa jagade kunder till sina rederier eftersom de tjänade
pengar på det. Det var allt från lokala agenter i Göteborg till sådana som for
runt i bygderna och värvade resenärer/utvandrare. 504 agenter fanns godkända
i Göteborg för att skaffa resenärer till fartygen mot USA. Några hade ’kontor’
i Skaraborg, som bröderna Larsson, vars alla papper hittades långt fram
i modern tid. Många gick det bra för i USA och flera som hade otur.
Orsakerna till att folk emigrerade var inte alltid att det var fattigt. EN orsak
var i alla fall Kyrkan i Sverige. Kostnaden för att ta sig till USA var faktiskt
ganska hög. Trots detta fanns det människor som reste dit och hem och
dit igen, flera gånger. Övervägande delen av emigranterna tycks i alla fall
ha klarat sig bra, en del riktigt bra och någon blev militär, som överste
Hans Mattson, i amerikanska försvaret. Och för dem som hade framgång
skrev ju tidningarna här hemma om. Vilket också var en orsak till emigration.
Eva Eriksson avslutade föredraget med att svara på frågor från åhörarna,
och de var många. Emigrationen har bidragit till ett stort intresse i Sverige

Ett arrangemang i samarbete med Skara bibliotek.

Tisdagen den 24 april
i vår vanliga lokal på Vallgatan

 

Det blev en trivsam kväll som tog sin början runt mitten av 1600-talet
 som kan ses på den gamla, vackra kartan här under. Vi fick en utförlig
beskrivning om gården och alla dess utmarker och tack vare
den vackert ritade kartan, (ett konstverk i sig), kunde vi se hur livet
hade sin gång på den tiden och hur markerna såg ut.
Ylva själv bor nu på denna gård där det mesta stämmer med kartan.
YLVA NILSSON jobbade 30 år på museet och med flera utbild-
ningar inom arkeologi mm så har hon studerat hur det var förr.
Hon pratade om tiden från by till gård, om skiftesreformerna om
enskiftet och om laga skifte. Det kunde ibland bli så att när byarna
delades upp så fick många flytta ut och bryta ny mark i omgivningen
runt byn. Efter flera år visade det sig ofta att de som fick flytta ut fick
det bättre för att den marken gav mer avkastning än den mitt i byn.
Vi fick höra om storskifteskartor, om laga skifte och om de förändringar
som så sakta växte fram i Sverige. Som att bl.a. skogsbolagen lite
varstans ”fixade” och lade beslag på skogen. Vilket ju är allmänt känt!
Bilden på Ylva’s släktgård nedan fick vi i detalj redogjord för hur det
såg ut och vad som fanns på gården och vilket i princip var desamma
fram i modern tid. Under hela föredraget hade Ylva en dialog med oss
åhörare och det var synnerligen intressant att få all denna information.

Onsdagen den 16 maj
Träffades vi vid EGGBY kyrka för årets sockenbesök

Herrar EVERT JONSSON och MORGAN JOHANSSON mötte upp redan utanför kyrkan
denna vackra kväll då vi började samlas på själva kyrkogården. Så småningom gick vi in i
kyrkan och fick upplysningar om mycket som hänt i bygden och vilka bekanta människor
som bott och verkat där innan de begav sig ut i landet och världen. Vi fick också reda på
att det förr i tiden var åtskilliga krigiska händelser på marken omkring den plats där kyrkan
finns och att det vid tillfälle konstaterats att åtskilliga personer begravts på gärdena runt
kyrkan. Flera är också många personer som kommer från trakten och som sedan
flyttat till högre befattningar, såsom landshövding och storfinansens verkstäder.

Tisdagen den 18 september 2018
träffades vi på
Skallmeja Lantbruks- och Hushållsmuseum

      

Det första som mötte oss var denna skylt

Efter att ha kommit fram till platsen för denna aftons attraktion möttes vi av innehavaren
MATS NILSSONs introduktion av några gamla saker o ting som de flesta av oss aldrig
skådat tidigare. Det blev till gissningar av vad prylarna använts till och det var helt
otroligt vilken nytta vissa av dessa saker betytt för folk förr. Vi gick in i byggnaden
och beskådade en mängd olika saker och många bilder och annat i den stora lokal
som en gång i tiden inrymt för bonden behövliga och viktiga verktyg.

Vi ställde sen upp oss för gruppfotografering fram för dessa oljefat som kommit från många
olika företag genom åren innehållande diesel och annat, alla försedda med firmanamn.

Här ser vi ett antal ben till symaskiner av olika fabrikat och det fanns massor av flera runt på
väggarna. Ja inte bara det, ofta fanns det saker långt upp till och i taket också.

Här ett exempel på ett halvautomatiskt mat- o kaffebord som hopfällt tog liten plats
och utfällt räckte till för  6 personer och var försett med roterande skivor

Traktorsitsarna från tidigt 30-tal och några år framåt var verkligen anpassade för att sitta
bekvämt på den tiden med traktorer utan regnskydd. Designade för sittande i timmar på åkern.
Under till de olika domkrafterna från många tillverkare. Alla i sina originalfärger.

Här en bild från lägenhetens finrum någon gång runt 1930-40
Den bestod av tre rum o kök och var granne med affärslokalen

Hela utställningsområdet var de tidigare husen innehållande djur, maskiner och allt
som behövdes i ett jordbruk. Nu var det istället iordninggjort till utställningar av allt
som funnits på gården under åratal bakåt i tiden. MATS NILSSON var noga med att
påpeka att han inte var samlare. Han kallade sig själv för bevarare. Och nog hade
han bevarat saker o ting från förr. Dessutom hade han under årens lopp fått överta
många prylar från vänner o bekanta och ibland stod det bara en pryl på gården,
 med en liten lapp som sa: varsågod! Det fanns helt enkelt ett ofantligt och rikhaltigt
material av alla slag. Inte att förglömma utställnings-lägenheten som visade hur
man bodde från ungefär 100 år sedan o framåt i tiden. I detta fallet en bostad från
runt 30-tal med fullständig inredning i alla rum. Dessutom fanns en liten lanthandel
i slutet av bostaden med fullt innehåll av allt det som fanns att tillgå förr i tiden.
Och till och med där häpnade man över det rikhaltiga, oöppnade sortimentet.
Efter att ha vandrat runt på gården i de olika lokalerna kunde vi konstatera att
vi nog sett det mesta, och lite till, av allt det som en lantbrukare och dennes familj behövde för sin verksamhet. Att sedan Mats Nilsson förutom att iordningställa alltdetta materiel också haft tid att nyfabricera fina traktorvagnar och att exponera allt detta i sina olika byggnader, och detta både högt och lågt och upp i taken, är i sig ett fantastiskt arbete som verkligen förtjänar att uppmärksammas.
Får läsaren av detta nån gång chansen till ett besök på museet, TA DEN !

 

Onsdagen den 17 oktober 2018
var vi tillbaka i vår vanliga lokal på Vallgatan

Där CICI LÖVGREN tog oss med på en genomgång av ARKIV DIGITALs
släktforskarprogram. Vi fick verkligen reda på det mesta om hur man på
bästa och snabbaste sätt kunde orientera sig genom programmets alla
olika avdelningar för att hitta just det man sökte just då. Programmet har
ganska nyligen uppdaterats och hon visade oss många bra genvägar när
man skulle söka efter de svar man just då letade efter. Dessutom har
Arkiv Digital utökat möjligheterna att t.ex. hitta bilder från förr såsom
flygbilder från 50-60-talet på gårdar och hus. Det är ju liksom gamla
tider släktforskare söker i efter uppgifter och då är det ju bra att ha
senaste tekniken till hjälp, tack vare program som Arkiv Digital.

DNA-café 2018-11-10

Denna lördag samlades vi redan strax före kl 10.00 på förmiddagen för att ägna
de nästkommande fyra ( ! ) timmarna åt DNA och alla de möjligheter detta erbjuder. Vår ciceron och föreläsare under dagen var Cici Löfgren. 

Möjligheterna tack vare DNA är ju i det närmaste obegränsade men denna dag
fick vi alla de bästa grunderna att stå på genom en gedigen genomgång av det
mesta som står tillbuds för att utnyttja tekniken till att hjälpa oss att få fram ytterligare
 uppgifter om vår släkt och detta faktiskt oberoende av var i världen de råkat bo.

Denna dag var det också några medlemmar som ”topsade” sig för att de så
småningom skulle få tillbaka ett resultat vilket då kommer att visa var
i världen deras släktingar bott och verkat under århundraderna bakåt.

Här följer några bilder på en del av dagens deltagare denna DNA-förmiddag.

Så här på ”sladden” kan vi konstatera att det var 4 synnerligen välmatade timmar
vi fick ägna oss åt alla de olika möjligheterna som DNA har att erbjuda oss för
att vi ytterligare skall hitta det vi söker om och hos våra förfäder, de må sen vara från
Sverige eller annorstädes ut i världen. DNA söker och finner svaren  på var och när.

*