Hänt 2016-2009

EMIGRANT – FORSKNING var rubriken på kvällens månadsmötet den 12 april.
Och det blev en storslagen resa i alla möjligheter för att lyckas hitta släkten ute i världen.
Kvällens föredragshållare var ANNA-LENA HULTMAN från Hössna, författare och forskare och ledare av många projekt inom Sveriges Släktforskarförbund. Hon började med att säga att det kommer att ta ett par timmar att gå igenom sätten att leta efter utvandrade släktingar

Och i sanning, det blev så. Hon började med att säga att i princip var regel Nummer 1 den att gräva där du står. Alltså, även om du har emigranter i släkten så börja alltid att forska hemma i Sverige. Dels är det lättare då och dels är det faktiskt så att sådär 50 % av forskningen faktiskt sker i Sverige och då är det ju lika bra att börja här. Nuförtiden har man också massor av möjligheter att göra efterforskningarna i t.ex. USA hemma i Sverige. Det finns nu så många arkiv av alla de slag att det mesta kan hittas på hemmaplan. Har man inte egen dator och uppkoppling så går det alldeles utmärkt att
ta sig till biblioteket för att forska. Där finns alla de stora arkiven och där finns bouppteckningar och i princip allt som behövs, åtminstone det allra mesta. Nu hade Anna-Lena Hultman med sig egen teknik varför hon kunde praktiskt visa hur det gick till att söka i arkiven på andra sidan, i USA.
Hon började med att säga att många utvandrare var anställda/värvade i Sverige för att komma till USA och arbeta. Många unga pojkar reste till USA för att slippa göra lumpen och andra pojkar reste över för att de hade gjort en flicka med barn. Men många var ju de som ensamma eller i familj reste över med förhoppningarna att bättre kunna försörja sig där. A-L HULTMAN gav tipset att bouppteckningar var en bra källa att börja i. Visst, det kunde även där vara lite besvär ibland. Som den som skrev en bouppteckning runt 1890 och skrev att den ene arvingen vistades på känd ort i USA. Men han skrev inte var ! Så gott som alla som reste över skrev ett kontrakt med rederiet till båten, men underligt nog finns det knappt några kvar ett forska i. Reskostnaden var i jämförelse ganska hög. i 1883 års valuta kostade det då cirka 500 till 700 kr för en familj. Många svenska präster reste också över till USA. En del blev faktiskt ombedda av församlingarna i USA och dess präster skötte böckerna i USA på samma sätt som de var vana vid att sköta födda och döda, vigslar o allt annat i Sverige. Därför finns det hos amerikanska/svenska församlingar en bra ordning och lätt att kunna söka personerna i det nya landet. En annan hjälp att forska efter olika personer är att läsa amerikanska tidningar. Där förekommer till exempel ganska utförliga dödsrunor. A_L Hultman gick igenom an mängd olika hjälpmedel som finns i USA som gravstensinventering, (Find a Grave), Elis Island One Step, Mormonernas Family.search och inte att förglömma Census, amerikanernas folkräkning var tionde år. Hultman fick förfrågningar från några mötesdeltagare och lyckades hitta flera uppgifter och riktigt glad blev en av mötesdeltagarna där Hultman hittade hennes förfäders grav i USA med bilder på gravstenarna. Det är, som Anna-Lena Hultman sa, oerhört roligt när man hittar uppgifter man söker. Det är bara en sak man bör tänka på. Man blir fast när man släktforskar, man bara fortsätter och fortsätter.
Efter dryga två timmar hade vi fått lära oss det mesta och viktigaste för att söka efter
våra utvandrade anförvanter. Ordförande Göran Ekblad tackade Anna-Lena Hultman för denna rikhaltiga och synnerligen givande kväll i emigrantforskningens tecken.

MEDLEMSMÖTE

Medlemsmöte den 14 mars besöktes av 22 personer varav ca 10 var från Öttum och Synnerby hembygdsföreningar. Några mötesförhandlingar hölls inte då ordföranden  ännu inte fått några inkomna skrivelser  och att kassören befinner sig på utrikes resa, utan ordföranden hälsade Lars Bergdahl, Axvall välkommen,

”Skiftet i släktforskningen” var kvällens program.

Här fick vi lära oss att gårdar blev gårdar redan 1000-800 före kr. Det var inte förrän långt senare som jordens brukande ändrade karaktär. Från att varit ett jägarfolk övergick man till att med enkla redskap börja bruka jorden.

Dom första kartorna tillkom på 1600-talet och det var den  geometriska jordeboken som Johan Botvidsson Gyldensting ritade 1644-47 över Gudhems härad, denna karta utvisade vägar, berg, vattendrag, kyrkor och byar. Det fanns också kartor som där varje liten del var numrerad allt efter hur många gårdar det fanns i byn, detta kallades solskifte. Tegarnas nummer kom hela tiden tillbaka i samma ordning. Detta var ett sätt att kontrollera från kungens och adelns sida att inga tegar ”försvann”, det förekom att gårdar blev öde och inte brukades på en tid, och då kunde grannen utöka sin åker lite för varje år. När sedan gården fick ny åbo så fanns det ingen del kvar, men då såg man på kartan var de olika tegarna en gång varit. Med solskiftets princip kunde ingen jord ”försvinna”.

Olika kartor visades på duken bl.a. en 1600-tals från Romfartuna i Västmanland, en solskifteskarta från Yttersöra i Bergs socken.

Under 1700-talet börjar man ifrågasätta bygemenskapens  självstyre som var reglerad i byordningar, och där alla på samma dag skulle så och skörda och  att hålla gierdesgårdarna i lagligt skick m.m. Gjorde man inte detta utdömdes böter vilka var noggrant förordnade i byordningen, byåldersmannen inkasserade dessa böter, och vid årets slut valdes ny ålderman och den avgående fick redovisa inkomster och utgifter och sedan var alla inbjudna till ett samkväm.

Även fanns besvär med alla nyodlingar, som ökade byns storlek men som inte gav konungen och staten någon större inkomst. Staten fixade även då lösningen genom storskiftet som kom från 1750-1800-talet början, där varje gård får mindre antal bitar men samma areal, men även detta var ingen större höjdare.

Men statens visa män finner på råd, nu kommer laga skiftet, där lantmätaren får order att mycket noggrant kartlägga och värdera marken och numrera varje liten bit. För laga skiftet i Skrelunda by i Härlunda socken, ( som började 1857 och slutade 1880, 23 långa år) finns inte mindre än över 5000 olika nummer antecknade på långt över 400 sidor, där varje gård värderas så att allt blir rätt. Här får vi ta del av husens skick och storlek, trädgårdar, humlestänger och vem som bor på gården, allt värderas, nya gränser utstakas, massor med som vi kallar skillnadsstenar  uppsättes i gränserna alla med en 4-kant inslagen,. Ett arbeta som tog många år att slutföra bl.a. på grund av många överklagande,  – känns mönstret igen-.

Äntligen hade varje gård fått rätt taxering och staten sin rätta taxeringsavgift.

Ur släktforskarperspektivet får vi med dessa olika kartor en uppfattning om hur våra förfäder bodde, hur stora gårdarna var, hur god jorden var vid laga skiftet, vem som ägde gårdarna. I husförhörslängderna eller som de heter idag församlingsböckerna ger en hel del upplysning om ägarna men långt ifrån allt är noterat, endast mantalsstorleken är noterad inte storleken på husen, som kan vara nog så intressant, för att i sin släktforskning få lite ” mer kött på benen” och inte bara en massa anonyma  namn.

Blommor överlämnades av föreningens ordförande, vilken passade på att tacka för detta förnämliga föredrag.

Kaffe avslutade kvällen.

T Edvardsson

ÅRSMÖTET  2012

Vi var många som samlades på Midgård till årsmötet detta år. Tyvärr kunde vår ordförande Eivor Jönsson på grund av sjukdom inte medverka utan alla hälsades välkomna av kassören Irene Gustavsson. Till kvällens ordförande valdes Lars Bergdahl och sekreterare Thomas Edvardsson och under dessas ledning, och med väl genomfört förarbete av valberedningen, förrättades valen enligt följande. Som Ordförande valdes GÖRAN EKBLAD (nyval 1 år), ledamot AGNETA KARLSSON, ledamot SJUNNE JÖNSSON  (båda på 2 år) samt kvarstår IRENE GUSTAVSSON, kassör, THOMAS EDVARDSSON, sekreterare ( 1 år ) Suppleanter INGRID GREEN, BERIT ANDERSSON (1 år), revisorer ANNA-LISA NILSSON, MÄRTHA LUNDBERG ( 1år ), till revisorssuppleant ANN-STIN JACOBSSON (1 år), valberedning  KERSTIN GREEN ( 1 år ), + 2 vakanta att tillsättas av styrelsen. Som pressreferent och webmaster valdes EILERT ANDERSSON ( 1 år  )
Det meddelades att föreningens websida under år 2011 hade haft  7691 unika besökare. Avgående styrelseledamoten VERA GEISTRÖM avtackades och en varm tanke
skickades till vår avgående ordförande EIVOR JÖNSSON..

Kvällen fortsatte därefter med ett underhållande kåseri av EBON LUNDGREN om HATTEN GENOMTIDERNA där vi fick följa utvecklingen för huvudsaken från gamla tider och framåt. Från gamla tiderfick vi veta att hatten var de rika och besuttnas huvudbonad och alldeles för dyr för gemene man menatt det på 1800-talet började bli mer vanligt med hattar i allmänhet. Hatten blev sen, i synnerhet blanddamerna, en allt viktigare persedel som hade sin storhets tid på 1940-50 talet. Ebon Lundgren visade
 bland annat en elegant hatt från 1930-talet och frågade mötesdeltagarna vad de trodde den då kostade.Buden var många från 20 kronor till 70, och ja 300 kronor. Alla var högeligen förvånade när hon sa attden då kostade 500 kronor, vilket då var mer än en normal månadslön. Det var ett synnerligen intressant föredrag om hatten, som betytt så mycket för så många under många år.

EN TRIVSAM SAMMANKOMST

På år 2011 och dess sista månad, alltså den 7 december på Midgård Grötfesten, som avslutade årets sammankomster i släktforskarföreningen, fick ett musikaliskt inslag av rang då Tomas Landahl med sin gitarr kom och sjöng ett helt pärlhalsband av gamla fina bitar av Evert Taube, Olrog med flera och inte minst av bygdens egen Mats Ljung. Vid borden pratades det allmänna saker och, givetvis, släktforskning i stort och smått och ordförande Eivor Jönsson tackade så alla för kvällens händelser och hon tackade också för hela årets olika möten och utflykter i bygden. Och vi närvarande instämde och tackade ordföranden Eivor och kassören Irene som fixat och lagat maten till kvällens begivenheter. Vi ses 2012 !

LANTHANDELN – HUR FUNGERADE DEN

Ja det fick vi svar på onsdagen den 16 oktober i Midgårds lokal då Sören Ekelund från Vinköl visade oss en film om detta. Han hade filmat sin far, en gammal lanthandlare av den gamla stammen. (Vilken för övrigt övertog lanthandeln från sin far). Det handlade om affärer från 1900-talets början. Det fanns ju då ingen elektricitet utan fotogenlamporna svarade för den behövliga upplysningen. Lanthandeln, den äkta som Sören Ekelund sa, hade i princip allt som behövdes. Den köpte in varor från lantbrukare och sålde vidare. Ja inte bara sålde varor. Ofta var lanthandeln även en form av bank då kunderna dels kunde få kredit och dels många gånger kunde få låna pengar och till och med kunde få borgen för växlar. När så elektricitet kom var det rena folksamlingen till premiären. För att inte tala om när telefonen kom till affären i Ardala, där Ekelunds verkade. Filmen visade hur det kunde gå till på ”den gamla goda tiden” när kunderna kom till affären.  Vi fick se många gamla fina varumärken i affärens hyllor och höra om många av den gamla tidens olika arbeten med och i affären. Lanthandeln var på sin tid navet i de små byarnas verksamhet. I samband med filmen spelade Sören Ekelund dragspel och sjöng därtill en gammal visa.
Efter kaffepausen skulle vi så få se filmen från. gården Hulken i Stenum. Då var tyvärr
tekniken inte med oss så vi fick istället se filmen om Hanna Biljer, potatisdrottningen.
För det måste man väl kalla henne. En fantastiskt jordnära ( ! ) människa som i flera
årtionden samlat potatisar från alla håll och länder. Som satt dem och skördat dem
och ätit av dem. Vid tiden för filminspelningen hade hon bara 150 !! olika sorter.
Vi fick veta att potatis odlats i flera tusen år innan den kom till Sverige. Och en bättre
ambassadör för potatisen än Hanna Biljer, ja det finns inte. Otaliga är de gånger hon varit ute i landet på olika platser och visat och hållit föredrag om sin specialitet, potatisen.
En trevlig kväll med mycket om livet från förr i lanthandeln och från senare tid i landet.
( Ja i sista fallet från tiden i landet så tänker jag givetvis på potatislandet ).

LIVETS HÖGTIDER
Var rubriken till kvällens föredrag 12 oktober 2011 i Midgårds samlingssal.

CHRISTINA STRÖM, SKARSTAD, var kvällens föredragshållare. Hon började med livets uppkomst, födandet. Många var ritualerna för några hundra år sedan då barnafödandet var till för att få ”nytta av” barnen. Det gällde att få många så några av dem kunde ta hand om föräldrarna när dessa blev gamla. Dessutom skulle de vara
födda inom äktenskapet. Handikappade barn, (så kallade trollbarn), fick aldrig döpas. Att föda hade sina risker, inte bara medicinskt. Kvinnorna hade en hel del konstiga ’händelser/seder’ att följa och bröt mot av någon ’bestämmelse’ hände det en massa saker trodde man. Dessutom var det så att dopfunten förr var djup hela vägen ända ner. Eftersom hela spädbarnet doppades ner i det smutsiga kalla vattnet 
förorsakade det ofta sjukdomar av olika slag. Vattnet i dopfunten byttes ofta endast EN gång per år. Vi fick också veta en hel del om andra av livets högtider då Christina fortsatte berätta om trolovningar, bröllop och vid livets slut, begravningar. Hela föredraget följdes av bilder, teckningar och målningar från förr och foton från senare tider.
En synnerligen givande afton i klubbens höstprogram!

GARNISONSMUSÉET  I  SKÖVDE

Var månadens träffpunkt 21 september 2011.

Vi mottogs denna kväll av museimannen Fredrik och forsknings o. registerspecialisten Marianne. Fredrik inledde med en uttömmandebeskrivning av muséet och dess uppbyggnad och indelning varefter medlemmarna sedan kunde gå runt i lokalerna och bekanta sig med alla de olika intressanta händelserna och krigen de skaraborgska soldaterna deltagit i. Under kvällen kunde vi också besöka Marianne och
hennes digitala arkiv. Flera var de som också hittade anhöriga soldater från svunnen tid. Museet visade också den musikaliska delen av armen. Även om soldaterna var ute och slogs så förekom ändå musikanter i trupperna och som allra minst ibland, en trumpetare.

När Fredrik berättade om ovanstående insåg vi att deltaga i krig var inte endast att slåss. Man skulle ta sig till de olika krigen Europa runt och det var minsann också förenat med olycksaliga resultat, vilket kan ses av ovanstående.
Efter att ha vandrat runt på museet, läst och tittat på mycket intressant och dessutom fått leta i arkiven, så tackade ordförande Eivor, Fredrik och Marianne för all hjälp och upplysning. Passa på möjligheten att besöka Garnisonsmuseet. Det är mycket givande.

VINKÖL, KYRKAN OCH HEMBYGDEN

Onsdagen den 18 maj samlades vi vid kyrkan i Vinköl för att höra KARL-ERIK ULLBERG
berätta om kyrkan, begravningsplatserna och bygden och händelser under år som gått.
Vinköls gamla kyrka från 1170 blev för liten för den växande befolkningen runt 1800-talets
mitt så 1863 beslutades att bygga en ny kyrka liksom att anlägga en ny begravningsplats.
En Stockholmsarkitekt, E. Jakobsson, fick uppdraget. Han hade tidigare under en period
arbetat i England, och detta kanske förklarar den originella utformningen. Vid den tiden
var kyrkan mycket avvikande från gängse stil. Byggmästare  var A. Pettersson från Versås.
Bröderna Pettersson var mycket efterfrågade vid kyrkbyggen i landet. Stenen till grunden, liksom till själva kyrkbygget, hämtades i Vinkölsbergen, de s.k. Jungbergen. Bönderna i Vinköl ställde upp med transporter och gjorde också dagsverken vid bygget. Trävirket däremot fick köpas från andra orter som Vreten, Häggum och Händene. På hösten blev så kyrkan färdig och den var, och är,  elegant med utvändiga tjusiga klocktornet med klockorna i rad, den ena över den andra i full ”frihet”. Synnerligen annorlunda. Verkligen. Vi gick så ut en promenad för att titta på omgivningarna och gick även runt på kyrkogården, den gamla liksom den nya, alltså Skogskyrkogården. Det var en vacker kyrkogård som minsann inte stod sin namne i Stockholm efter. Tvärtom.
Ett besök rekommenderas både för att se den säregna kyrkan och skogskyrkogården.
Ullberg gav oss en myckenhet av händelser i och runt kyrkan och bygden. Föreningens
ordförande Eivor Jönsson tackade Karl-Erik Ullberg för den intressanta berättelsen
och överlämnade en kruka med planterade blommor.

VAD MAN KAN TRÄFFA PÅ I DOMBÖCKER

Ett mycket innehållsrikt och synnerligen intressant föredrag om
vad man som släktforskare kan finna i Domböckerna fick vi 14 april.
LARS BERGDAHL tog oss med på en tur i domböckerna och ett par specifika
händelser där Det blev mer eller mindre en otrolig tur i det kriminella och stundtals
var det rena CSI på svenska, alltså en hisnande berättelse från verkligheten. THOMAS
EDVARDSSON hade hjälpt till med att ”iscensätta” berättelserna och allt detta gav oss
en synnerligen trevlig afton, (om man får säga så i kriminella sammanhang).
Missa alltså inte att titta/forska i domböckerna med sina många noteringar.

Denna kväll började f.ö. med ett EXTRA INSATT ÅRSMÖTE
för att välja ny ordförande. Den på ordinarie årsmötet valde har flyttat till Lidköping
och har sedan inte gått att få kontakt med. Som ny ordförande valdes EIVOR JÖNSSON,
tills nu styrelseledamot. Samma epostadress som tidigare:  ordforande§skarasf.se

OM BIRGER JARL OCH HANS SÖNER

och släkthistorierna runt dessa och de historiska tiderna då, talade EVERT JONSSON, Källby, på medlemsmötet den 16 mars på Frejan.


Och med datoriserade bilder fick vi oss till livs en fascinerande beskrivning om dåtida händelser och krig och allehanda äventyr. Birger Jarl ligger ju begravd i Varnhem, liksom många andra storheter, och därifrån såg vi bilder från utgrävningar och undersökningar. Precis som Evert Jonsson sa så anses Birger Jarl vara den som ’organiserade’ Sverige. Det anses ju också vara så att Goterna, alltså vi
här i Götaland, egentligen var de som liksom bildade landet. Många var ju de som ville liera sig med västgötarna eftersom de senare var starka. Evert, som var tidstypiskt klädd med svärd och allt, nämnde också att runt år 1200 fanns det tre städer i landet, nämligen Lödöse, Skara och Sigtuna. I sammanhanget kan man ju nämna vad Adam av Bremen en gång sa: ”Sigtuna, det är en götisk enklav däruppe”.  Föredraget togs oss runt bland borgar, slott och herresäten och vi hade en mycket underhållande afton med Birger Jarl och hans familj och andra personer från tiden.

ÅRSMÖTE 2011

Onsdagen den 16 februari höll föreningen sitt årsmöte på Frejan och runt hälften
av våra medlemmar var på plats när ordförande Bengt Bengtsson hälsade alla
välkomna. Förhandlingarna startade och löpte smidigt genom föredragningslistan
under Kurt Anderssons ordförandeskap. Det blev en delvis ny styrelse med ny ordförande, (se sidan ’Styrelse’) då Bengtsson avböjt omval. Efter förhandlingarna dags för kaffe som föreningen bjöd på. Under och därefter vidtog allmänt släktforskarprat.

SKARA  KOMMUNARKIV

10 november besökte vi Skara Kommunarkiv, en stor del av det, som finns
i bottenvåningen på Ö Kungshusgatan 3. Det var packat med skåp, ja
man kan verkligen säga att det var ’knôfullt’. BENNY LARSSON informerade
oss om innehållet och upplägget på det arkiverade materialet och hur man
kunde få ta del av samlingarna enligt alla de regler som finns.

Efter den genomgången förflyttade vi oss sen till Gamla Biblioteket och där allra
högst upp under takåsarna. Där fick vi ta del av en diger samling av BENNY LARSSON
utvalda skrivelser och protokoll och mängder av arkiverade händelser från förr.
Vi var många klubbmedlemmar som hittade många intressanta skrivelser där både
släktingar och många andra figurerade. Det var en givande afton och nu har vi lärt oss
en hel del av vad som finns för släktforskare att ta del av och hur att göra det.
Vi tackade Benny Larsson för all information och tog oss hem på snöiga gator.

OM SEDER OCH BRUK KRING FÖDELSE OCH DOP

Talade INGER WIDHJA vid ett föredrag i Götene 13 oktober. Det var ett lyckat samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och släktforskarföreningarna i Götene, Lidköping och Skara. Vi fick ett påtagligt bevis på att det inte var så lätt förr i tiden när man väntade, och fick, barn. Många var de be-stämmelser som skulle iakttagas under graviditeten och senare när barnet var fött. Det var minsann inte bättre förr, på t.ex. 1700 och 1800-talet. Vi får vara glada för nutidens framsteg medicinskt sett. Och givetvis att inte alla gamla bestämmelser finns kvar

inger Widhja

VÄSTERGÖTLANDS MUSEUM I SKARA

22 september fick vi oss en fullödig information av ANKIE WHASS
angående samlingarna på museet över vad som kan intressera
släktforskare. Först en genomgång av vad som finns i den vägen
och sedan praktisk information bland hyllor och lådor för att se och
leta bland sådant som intresserade var o en. Och att det fanns
massor att söka bland blev alla vi nogsamt varse om. Tänk, det har
man inte precis tänkt på tidigare. På slutet av kvällen satt vi där alla
och bläddrade i lådor och hyllor och kartor. Och för egen del lär det
bli fler besök bland museets alla avdelningar för oss släktforskare.

SKÄRV, KYRKAN och HEMBYGDEN  5 MAJ

Vi hade stor tur att vädret var oss nådigt när vi denna kväll tog oss till Skärvs kyrka. Många var vi också som under sakkunnig ledning av Ann-Stin Jakobsson började vår vandring runt på kyrkogården. Där var begravda en del allmänt bekanta som konstnären Oscar Johansson och författaren o friherrinnan Sophie von Knorring. På kyrkogården vilar också en norsk sergeant som 20 år gammal avled under storlägret på Axvalla Hed 1858. Norr om trappan upp till kyrkan finns en gravsten med många utländska namn. Dessa är flyktingar från andra världskriget vilka dog i TBC på St Ekebergs Sanatorium åren 1945-47. Få kyrkogårdar har ett så vackert läge som
Skärvs, i söder sluttande mot Bysjön och med Billingen som bakgrund.



NORSKE SERGEANTEN CHRISTIAN SYNNEVSTEDT’s, (DÖD  1858 I AXVALL), GJUTJÄRNSKORS PÅ EN STOR GRÅSTEN

Efter att ha fått kyrkans historia föredraget för oss förflyttade vi oss några hundra meter till Gamla Skolan för lite kaffe och för att få ytterligare uppgifter om bygden runt Skärv. På den korta färden dit passerade vi ändock flera mycket gamla byggnader som till exempel spöbacken (där bovarna fick stryk) till huset som huserade bovarna i fängelset. Detta finns fortfarande kvar med sina gallerförsedda fönster.

Under resten av kvällen kåserade så Ann-Stin Jakobsson vidare om Skärv och omgivningarna. Vi fick en hel del kunskap om alla de stora gods och gårdar som fanns, och fortfarande finns, i detta område, plus otaliga berättelser och många av de personer som hade sin levnad här. Dessutom blev det livliga diskussioner bland deltagarna vid flera tillfällen då intresset var stort bland de personer, platser och ämnen som togs upp.
Axvalla Hus var på tapeten liksom den stora heden där så mycket militäriskt skett under århundradena. Vetgirigheten och kunskapen bland de närvarande var stor och kvällen gav oss släktforskare mycket att lägga på minnet och annat att forska vidare i. Som alltid alltså, bland släktforskare.
Anita Karlsson var Ann-Stin behjälplig hela kvällen.
Vi tackar för denna kväll och återigen visar det sig att man inte behöver åka långt hemifrån för att få uppleva det historiska.

Ann-Stin Jakobsson

Föredraget 16 mars 2010 På Frejan i Skara handlade om SKARABORGS KNEKTAR och VÄSTGÖTA RYTTARE och deras öden och äventyr under  krigen mot bl.a. Danskarna. För cirka 400 år sedan skickade kung Christian IV ett utfärdat hejdebrev mot Sverige med en ryttare. Denne fastnade ett par veckor Vadstena på väg upp till kung Karl IX i Stockholm. Danskarna tog sen till Kalmar och startade kriget varefter de sen tog 2 dagar på sig till Göteborg och fästningen där de dock mötte hårt motstånd av bl.a. Skaraborgare. Fästning-kommendantens fru, Emenentia Pauli, tog resolut befälet
och försvararna sköt många danskar, inklusive högsta befälet under deras kung. Danskarna fortsatte sedan uppåt till Skara där de brände upp det mesta, men lämnade kyrkan intakt.BENGT P GUSTAVSSON fortsatte sen föredraget och på sitt livfulla och inspirerande sätt fick han oss åhörare att ta till oss de historiska händelserna och vi kunde konstatera att dessa krig också berörde flera av oss därvarande då många hade anfäder vilka var med och slogs. Ytterligare en trevlig och givande afton för föreningens medlemmar. (Missa inte nästa begivenhet).

ÅRSMÖTET  2010

I snö och kyla gick årsmötet av stapeln den 17 februari på Frejan. Ja snön och kylan
fanns förstås utanför, i lokalen var värmen god och under ledning av  trion

Thomas (sekreterare), Bengt (föreningsordförande) och Kurt (mötesordförande)
företogs alla mötets olika uppläsningar av verksamhetsberättelsen och ekonomiläget
förutom alla val. Styrelsen omvaldes på alla poster med undantag av vice ordförande
där Evald Larsson, efter många år och på grund av hög ålder, avsagt sig omval.
Den posten är tills vidare vakant och styrelsen skall försöka besätta den framöver.
Under mötet framgick bland annat att föreningens medlemsantal ökat med 20 st
under året som gått och att ekonomin var i god ordning.

Det meddelades också att föreningens hemsida, som i nuvarande form startade under april, hade haft ganska god besöksfrekvens då inte mindre än 2211 unika besök gjorts och att dessa  besökare tittat runt på  6748 olika sidor på hemsidan. Besökarna kom,
förutom från Sverige, även från övriga Skandinavien och USA, Canada, Brasilien
och några andra Europeiska länder. Trevligt med internationella besök.

Kvällen i övrigt bjöd så på två olika sätt att presentera, och även presenta, sin
släktforskning. Irene Gustavsson visade vad hon under ett antal år gjort för att ge
syskon och övrig släkt möjlighet att ta del av sin forskning. Hon gav dem varje år
en uppdaterad CD-skiva. På denna hade hon med ett meny-program lagt upp sin
släktforskning med programmen Brothers Keeper och Min Släkt plus att hon lagt
in olika avdelningar som Hus och Gårdar där hon presenterade de hus och gårdar
där släkten bott liksom hon hade bilder och text på en mängd kyrkor där anfäderna
hade levt. Dessutom många andra avdelningar som Bouppteckningar, Soldater,
Gravstenar med mycket mera. Ett behändigt, och framför allt prisbilligt sätt att
låta släkten ta del av alla forskningar. Och billigt att årligen uppdatera, en CD kostar
ju inte precis så mycket. Arbetet med att göra allt detta är förstås mer betydande.
Ett annat sätt presenterade Tore Nilsson vilken egenhändigt satt upp och tryckt
sina släktforskningsresultat i böcker. Ja böcker, flersidiga och mångfaldigade.
Ett stort arbete att först skriva och sen trycka och sen binda samman alla sidor
ur släktforskningen med text och bilder och innehållsförteckningar/index.
Insamlandet av släktforskningsresultaten är i båda dessa fall densamma arbets-
mässigt sett. Arbetet och kostnaden att trycka torde vara dyrare och jobbigare
än att bränna CD-skivor. Men resultatet i båda sätten är i alla fall ”detsamma”,
detta att få släkten att ta del av forskningen. Vem vet, de kanske börjar själva.
Efter dessa båda intressanta föreläsningar avslutades så denna kväll.


GRÖTFESTEN  2009 Fredagen den 11 december var ett stort antal medlemmar och gäster samlade för den sedvanliga grötfesten som avslutning på årets alla släktforsknings-insatser. Denna gång var platsen Bjärklunda Församlingshem, (som vi gästat tidigare). En utomordentlig lokal för detta ändamål. Vädret var hyfsat, ingen snö, och det gjorde att vi även fick långväga gäster. Eivor och Irene i köket hade förberett allt och så småningom satte vi oss till bords. Efter mat och julmust och småprat presenterade ordförande Bengtsson kvällens föredragshållare, LARS BERGDAHL, Som visade och talade om gamla kartor i Sverige.. Förutom gamla Gustav Vasa bilder/kartor så började egentligen kartritandet i vårt land ta fart i början på 1600-talet. BERGDAHL visade många kartor med anknytning till bygden där vi befann oss och vidare ut i periferin i landet.


På kartor från 1647 kunde flera av kvällens deltagare se sina gårdar, under samma namn, och få
detaljerade upplysningar om storlek och många andra fakta. Alltså för mer än 350 år sedan.
LARS BERGDAHL hade en imponerande samling mycket vackra (!!) kartor att visa.
(Kartorna finns ju numera på Lantmäteriet att beskåda/köpa digitalt)

SKARABORGS  LÄNS  FOLKRÖRELSEARKIV

FOLKRÖRELSER OCH FÖRENINGAR ÄR EN DEL AV VÅRT SAMHÄLLE SEDAN
SLUTET AV  1800-TALET OCH HAR PÅVERKAT OCH FÖRÄNDRAT UTVECKLINGEN.

Nya föreningar bildas och verksamheten idag blir morgondagens historia. Utan material
ingen historia. Det är bara med kunskap om historien som vi kan förstå nutiden och
påverka framtiden. (Dessa ord inleder framsidan på broschyren om folkrörelsearkivet).

Onsdagen den 11 november var ett antal medlemmar i vår förening på besök i
Folkrörelsearkivet. Där fick vi oss berättat om arkivet, om tillkomsten och om hur
arbetet på arkivet fortskrider. Vi visades mängder av uppgifter och material av alla
slag från arkivhandlingar till fanor/standar, affischer fotografier, tidningslägg, filmer,
ljudband, tryckta skrifter, (t.o.m. på esperanto), och mycket mycket annat.

Vi kan lugnt säga att vi alla var förvånade över mängden och bredden på materialet.
En sak kunde vi konstatera, detta arkiv är en plats där vi kan söka efter våra
förfäder i många olika föreningar och sammanhang och på de timmar som vi sökte
runt i de olika avdelningarna så träffade vi på uppgifter som tidigare varit oss obekanta.
 Monika Sjöstrand pratade om arkivet och guidade oss runt på alla avdelningar
 och ordförande Bengt Bengtsson tackade henne å föreningens vägnar.


Eivor t.v. Thomas t.h. ledsagas av Monika i en av de många avdelningarna med arkiv
Inger hittar intressanta fakta i Hantverkarföreningens uppgifter

Eilert har hittat Folkets Parks gästbok från 1947-48 med massor av autografer och foto av den tidens stora Skådespelare, teatermänniskor, sångare, musiker och skådeartister som lindansare, akrobater m.fl.

Titta, säger Thomas när han just fått fram uppgifter om människor från Härlunda

K O N K O R D I A H U S E T Lördagen den 12 september ägnade ett antal medlemmar sig åt Emigrantforskning.
Tre bilar ställde kylaren mot Konkordiahuset i Hössna, inte långt från Ulricehamn.
Det gamla missionshuset huserar numer stora samlingar rörande emigranterna och då
företrädesvis de till USA. ANNA-LENA HULTMAN har här enorma samlingar böcker av
alla slag plus då tillgång till mängder av arkivdatabaser för själva emigrantforskningen,
liksom de pärmar med register vår förenings tidigare ordförande KURT ANDERSSON
forskat fram/samlat om våra skaraborgska emigranter, (de pärmar biblioteket i Skara av
någon underlig anledning sade sig inte få plats med?). Konkordiahuset har också full
utrustning med datorer, projektor och allt sådant som behövs för forskningen. Då
Anna-Lena Hultman bedriver undervisning i datorstödd forskning så finns det möjlighet
för såväl enskilda som sällskap och föreningar att hyra in sig i huset. Efter kaffet vid
vår ankomst berättade hon först om anledningen till att hon köpt detta stora hus. Det
var först och främst för att få plats med sina stora boksamlingar. Sen kom resten.
Vi kom igång med forskningen på flera datorer och med kunnig hjälp från Anna-Lena
lyckades det flera av oss att få fram uppgifter om många personer i våra släkter som
utvandrat till USA. Tänk så mycket fortare det går när specialister hjälper till. Och
i detta fallet kan alla som vill hyra in sig på Konkordiahuset och få hjälp.
Efter lunchen gjorde vi husvandring i såväl källare som stora husets lokaler som på
läktarna bland böcker och åter böcker och ännu mera böcker. Och hade vi så småningom
inte slutat långt fram på eftermiddagen, så hade vi väl suttit där än och forskat.


SLÄKTFORSKARDAGARNA  I  FALKÖPING  21-23  AUGUSTI  2009 Vi hade inriktat oss på söndagen, (men fick en timme även på lördagen), av årets stora
händelse för alla släktforskare. Mässans huvudsponsor var ARKIV DIGITAL och både
de och GENLINE hade stora montrar. Utställare av olika slag, liksom föreningar från
både Norge och Danmark, fyllde upp mässlokalerna så det fanns rikligt av material
och personlig hjälp för den som sökte bland nytt och gammalt. Inte minst böcker och
CD av alla slag fann köpare i massor. Många besökare bar på kassar fyllda med fynd.
Eftersom det var gratis entre till både mässlokalerna och stadsteatern, där föredragen
gick av stapeln, så var det många besökare. Själva köpte vi flera böcker, bland annat
den nya om emigranter. Om den boken, och arbetet med att forska om emigranter,
talade ANNA-LENA HULTMAN och TED ROSVALL (författarna) i ett mycket in-
tressant föredrag, presenterat på ett perfekt sätt tal- och ljudmässigt. Där fanns
många korn att ta till sig för ens fortsatta forskande om släkterna på andra sidan.
Ett annat mycket intressanr föredrag höll BENGT-OLOF KÄCK om de digitaliserade
kartorna som Lantmäteriet under de senaste 10 åren scannat och som nu ligger
i olika baser färdiga att koppla upp sig mot på Internet. Och märk väl, detta är just
nu helt gratis. Vill man ladda ner en viss karta så utgår en avgift, men själva
tittandet är alltså kostnadsfritt. Mer information på   www.lantmateriet.se
Det är ganska fantastiskt vilka möjligheter som här öppnar sig för vår forskning.

Denna mässa var populär inte bara för oss svenskar, på parkeringen såg vi både
bilar och husbilar från Norge, Danmark och Tyskland, för att ta några exempel,
och många var de språk man hörde under rundvandringarna mellan alla montrar.
Nästa år går Släktforskardagarna i Örebro 27-29 augusti i Conventums Center.

Många var de som tog chansen få hjälp med släktforskningen.
Och postbönderna förr i tiden hade hårda bud, visade en affisch på mässan.

Allra vackrast på hela mässan var
de fina antavlor av olika storlekar
och motiv som presenterades av
konstnären ANNA MURGIA


Allra vackrast på hela mässan var de fina antavlor av olika storlekar
och motiv som presenterades av konstnären ANNA MURGIA

Och några bilder blev det från Falköping. (Text o bild:  EA)


UTFLYKTEN  TILL   BJÄRKA  GAMLA  KYRKORUIN  7  MAJ 2009

Det var en mycket blåsig vårkväll med solsken och uppehåll. Härlunda-Bjärka
hembygdsförenings  ordförande,  Lars Bergdahl, guidade och berättade om den
gamla kyrkan i Bjärka. Kyrkan byggdes i början på 1100-talet. Den hade rektangulärt
långhus och smalare rakslutet kor. Murarna var i skalmursteknik, de äldsta
av kvadratiska sandstensblock, de yngre av rektangulära block. .Ingången
fanns i långhusets sydvägg. Senare tillbyggdes långhuset och ett vapenhus i väster.
Den låg på en liten kulle, förr i tiden omgärdad av vatten då Hornborgasjön
gick upp alldeles intill kyrkan. Kyrkan revs 1781 och de flesta av stenarna
togs till vara och användes vid byggandet av Bjärklunda kyrka gemensamt
för de båda socknarna Bjärka och Härlunda.

Foto: EA
Kurt Andersson försöker här tyda namnet på en gravsten alldeles intill kyrkoruinen
Foto EA
Foto: EA
Därefter åkte vi till Bjärklunda kyrka för en rundvandring och såg bland andra
Peter Hernquist’s och Per Tham’s gravar.